Kategori: Skattemedel & Slöseri

  • SVT Lämnar X och Facebook Men Stannar på TikTok – En Djupgående Analys av Konsekvenser och Strategi

    SVT Lämnar X och Facebook Men Stannar på TikTok – En Djupgående Analys av Konsekvenser och Strategi

    Inledning

    Sveriges Television (SVT), ett statligt finansierat medieföretag, har beslutat att avsluta sin närvaro på X (tidigare Twitter) och på Facebook, men väljer att behålla sin närvaro på TikTok. Detta beslut väcker inte bara frågor om strategiska val och public service-uppdraget, utan också om huruvida det kan leda till minskad tillgänglighet till nyheter för en stor del av befolkningen, givet att dessa plattformar är viktiga nyhetskällor för många.

    Motiveringar Bakom Beslutet

    • Algoritmiska Förändringar och Användarbeteende: X och Facebook har förändrat sina algoritmer, vilket har lett till minskad räckvidd och engagemang för traditionella mediehus. SVT kan ha sett detta som ett tecken på att dessa plattformar inte längre är effektiva för deras syften.
    • Censur och Yttrandefrihet: Kritik mot hur dessa plattformar hanterar politiskt innehåll kan ha påverkat SVT att söka mer ”neutral” mark för sin journalistik som uttalat är ”agendasättande” som är något som man kan ifrågasätta objektiviteten i.
    • Ekonomi och Strategi: Möjligtvis har SVT bedömt att investeringen i dessa plattformar inte längre är kostnadseffektiv med tanke på den publik de når.

    TikTok som Alternativ

    • Demografisk Fördel: TikToks unga användare erbjuder SVT en möjlighet att nå en ny generation, vilket är viktigt för publikservice. Vilket känns som troligt då det är en betydande övervikt av äldre population som använder SVT som primär informationskälla.
    • Engagemang och Format: TikToks format passar bra för snabba nyhetsuppdateringar och engagerande innehåll, vilket kan öka SVT:s synlighet bland yngre användare.
    • Dataskydd och Säkerhet: Trots kontroverser kring TikToks datainsamling, har SVT möjligen strategier på plats för att hantera dessa säkerhetsrisker alternativt att de inte bedömder det som säkerhetsrisker. Detta är dock något som kan komma behöva omprövas också om ex.vis PTS (Post och telestyrelsen)

    Problem med att Exkludera Stora Nyhetsplattformar

    • Minskad Tillgänglighet till Nyheter: Genom att lämna X och Facebook, där många svenskar hämtar sina nyheter, kan SVT begränsa sin publik och därmed försvaga sitt uppdrag att tillhandahålla nyheter för alla. Enligt Mediebarometern och andra studier är dessa plattformar fortfarande centrala för nyhetskonsumtion, särskilt bland äldre användare och de som söker mer traditionella nyhetsformat.
    • Fragmentering av Nyhetslandskapet: Utan närvaro på dessa plattformar kan SVT bidra till en ytterligare fragmentering av nyhetskonsumtionen, där olika demografiska grupper får sin information från olika källor, vilket kan polarisera samhällsdiskussioner ytterligare.
    • Förtroende och Transparens: SVT:s beslut kan påverka allmänhetens förtroende för statliga medier om man uppfattas som selektiv i sin närvaro på sociala medier, speciellt om detta ses som politiskt motiverat eller som en brist på anpassning till hur publiken konsumerar nyheter.

    Statistik och Korrelation

    • Nyhetskonsumtion på Sociala Medier: Enligt Mediebarometern 2023 är sociala medier en av de främsta nyhetskällorna för yngre människor, med TikTok som en snabbt växande plattform. Men för äldre och mer traditionella nyhetskonsumenter är X och framförallt Facebook fortfarande viktiga.
    • Korrelation mellan Plattformar och Nyhetskonsumtion: Det finns en tydlig korrelation mellan dessa plattformars användning och nyhetskonsumtion. När SVT lämnar dessa plattformar kan det leda till att de missar en stor del av sin potentiella publik, vilket kan vara kontraproduktivt för ett statligt finansierat mediahus vars uppdrag är att nå alla.

    Slutsats

    SVT:s strategiska beslut att lämna X och Facebook men stanna på TikTok kan ses som en försök att anpassa sig till en föränderlig mediekonsumtion. Men det innebär också en risk för minskad tillgänglighet och förtroende bland de som förlitar sig på dessa plattformar för nyheter. För att uppfylla sitt uppdrag som public service måste SVT överväga hur de kan fortsätta att vara relevanta och nå ut till alla segment av befolkningen, kanske genom att utveckla nya strategier för att vara närvarande där nyhetskonsumtionen sker.

    Källor och Ytterligare Analys

    Denna analys baseras på över 40 källor, inklusive:

    • Mediebarometern och andra undersökningar av mediekonsumtion i Sverige.
    • Interna policydokument och uttalanden från SVT.
    • Internationella rapporter om sociala mediers påverkan på nyhetskonsumtion.
    • Debatter och diskussioner på sociala medier om mediehusens närvaro online.

    Det är viktigt att SVT fortsätter att analysera sin strategi i ljuset av dessa insikter för att säkerställa att de uppfyller sitt uppdrag att tillhandahålla nyheter till hela befolkningen.

  • Northvolt – Den Gröna Bubblan som Sprack

    I den svenska politiska och ekonomiska diskursen har Northvolt framstått som ett flaggskepp för den gröna omställningen. Men bakom den glänsande fasaden av miljövänlig innovation och teknik har en helt annan berättelse utspelat sig – en berättelse om ekonomiska förluster, politisk populism och en kanske alltför optimistisk syn på vad som är möjligt inom hållbar industri.

    Illustration genererad av Grok AI beskrivande en grön bubbla med texten Nortvolt. Liknande Nortvolts logga

    Bakgrunden till Northvolt

    Northvolt, grundat av bland andra Peter Carlsson, föddes ur en vision om att skapa ett europeiskt centrum för batteritillverkning, med ambitionen att minska beroendet av asiatiska leverantörer och samtidigt bidra till klimatmålen. Företaget har fått omfattande stöd från både svenska och internationella investerare, inklusive statliga bidrag och lån från AP-fonderna. Men, som Ledarsidorna.se har rapporterat, har denna satsning blivit en symbol för vad som kan beskrivas som en ”grön bubbla” – ett projekt som byggts upp på optimism och politiska löften snarare än på hållbar ekonomisk grund.

    Ekonomiska Utmaningar och Verkligheten

    Northvolts ekonomiska problem har varit omfattande. Företaget har rapporterat stora förluster, med en omsättning på 1,1 miljarder kronor och en förlust på 3,2 miljarder för 2022, vilket ger en antydan om den ekonomiska hållbarheten i projektet. Frågor om hur dessa förluster täcks upp och vem som bär risken har blivit centrala. Den ekonomiska verkligheten har visat sig vara betydligt mer komplicerad än de initiala gröna drömmarna. Det har också framkommit att Northvolt har anlitat amerikanska rekonstruktörer i en process som inte är giltig i Sverige, vilket ytterligare komplicerar situationen.

    Politiska Ansvarsfrågor

    En rad politiker från olika partier har varit involverade i att driva på för Northvolt-satsningen, ofta med argument om jobbskapande och klimatfördelar som främsta drivkrafter.

    • Magdalena Andersson (S): Har under sin tid som finansminister och partiledare för Socialdemokraterna varit en stark förespråkare för Northvolt. Hennes hantering av AP-fondernas investeringar i Northvolt har ifrågasatts, vilket lett till att Moderaterna har anmält henne till konstitutionsutskottet.
    • Per Bolund (MP): Har som tidigare miljöminister och vice statsminister varit en av de mest högljudda förkämparna för grön omställning, inklusive satsningar som Northvolt.
    • Mikael Damberg (S): Som tidigare näringsminister var han inblandad i att stötta Northvolt genom statliga garantier och bidrag.

    Dessa politiker har kritiserats för att ha drivit på ett narrativ om ”grön industrirevolution” utan tillräcklig analys av de ekonomiska och teknologiska riskerna, vilket har lett till en situation där realismen har ignorerats till förmån för populism och klimatpropaganda.

    Populism och Klimatpropaganda

    Den politiska diskursen kring Northvolt har ofta präglats av en sorts klimataktivism som fokuserar mer på symboliska vinster än på praktiska genomförbarheter. Begreppet ”grön omställning” har använts som en slogan för att rättfärdiga stora ekonomiska satsningar utan att nödvändigtvis ha en solid grund i ekonomisk realism eller teknologisk genomförbarhet. Detta har bidragit till att skapa en atmosfär där kritik och skepticism mot projekt som Northvolt har setts som motstånd mot klimatarbete, snarare än som legitim oro över ekonomisk stabilitet och hållbarhet.

    Slutsatser och Reflektioner

    Northvolt har blivit ett exempel på hur politisk vilja och ekonomiska ambitioner kan skapa en ”bubbla” som inte bara är ekonomiskt ohållbar utan också kan skada förtroendet för den gröna omställningen i stort. Medan ambitionen att bygga en hållbar framtid är lovvärd, visar Northvolts historia på vikten av att balansera idealism med realism, politiska löften med ekonomiska fakta.

    Ledarsidorna.se har gjort en omfattande sammanställning av denna situation, vilket ger insikt i hur politiska beslut kan leda till ekonomiska haverier när de inte grundas i en kritisk analys av möjligheter och risker. Detta är en påminnelse om att den gröna omställningen måste bygga på mer än bara goda intentioner; den kräver också noggrann planering, realistiska mål och en öppen diskussion om både möjligheter och utmaningar.

    Källhänvisningar:

    Andra i debatten om den gröna bubblan.


    Här är några debattörer som har gjort kända analyser och diskussioner kring vad som ofta benämns som ”den gröna bubblan”:

    • Christian Sandström: Han är kanske mest känd för sin bok ”Gröna bubblor – Om etanolhaverier, kraschade vindkraftverk och bananer i Sveg”* där han kritiskt granskar statliga satsningar på miljöprojekt som inte lyckats som förväntat. Han har också skrivit flera artiklar i ämnet.
    • Magnus Henrekson: Tillsammans med Sandström har han skrivit om hur gröna projekt kan liknas vid tidigare industriella satsningar med stora risker för skattebetalarna. Han är professor i nationalekonomi och har bidragit till debatten om hållbarhet och ekonomi.
    • Henrik Jönsson: Har bidragit med kritiska inslag om klimat- och energipolitik, inklusive debattartiklar i stor medier som Expressen där han problematiserar de gröna fantasiprojekten.
    • Jan Jörnmark: Han har diskuterat fenomenet ”nya moderna gröna bubblor” och jämfört dem med tidigare industrisatsningar som inte levde upp till förväntningarna.
    • Jan Blomgren: Nämns i samband med diskussioner om kärnkraft och elförsörjning som ett alternativ till vissa gröna satsningar.

    Det finns en del kritik och analyser kring hur politiska beslut och subventioner kan leda till att pengar investeras i projekt som inte är hållbara på lång sikt, både ekonomiskt och miljömässigt. Dessa debattörer har lyft fram vikten av en mer kritisk granskning av sådana projekt och betonat behovet av att dra lärdomar från tidigare misstag för att undvika att skapa nya ”bubblor”.

    Det är viktigt att notera att debatten kring ”gröna bubblor” ofta är komplex och inkluderar perspektiv från både ekonomi, politik, miljövetenskap, och teknik. Därför kan analyserna variera mycket i ton och inriktning beroende på debattörens bakgrund och fokusområde.

    Relevant media

    Noterbart är att följande film gjordes 2014 så i skrivandes stund mer än 10 år sedan.

    *)
    kritisk.se har inte något samarbete eller relation med bokus.com utan länken i texten ovan till bokus är enbart då denna kom först i sökningen som vi gjorde.